Yesterday was history tomorrow is a mystery
Mina ögon kan tindra
Mina läppar kan le
Men sorgen i mitt hjärta kan ingen se
2 veckor och 2 dagar.. Ingen sömn, igen glädje, ingen anledning till att le.. Att gråta är att ropa på hjälp men det finns ingen hjälp att få för ingen därute vet vad vi går igenom! Jag skulle vill sova bort reten av livet samtiigt som jag inte kan sova överhuvudtaget. Jag vill låna någons hund och kram den riktigt hårt men samtidigt så förtörs jag av att se en hund. Jag försöker glömma samtidigt som jag vill minnas varenda sekund.
1 dag i livet kan förstöra så myckt mer, det ända sättet att klara dagen är att aldrig tänka, aldrig ha tid över, blunda och öppna aldrig ögonen för varenda sak, varenda vana kommer vara annorlunda och påminna en om den tiden, den tiden när man inte stod själv. För att klara att gå in i sovrummet behöver man släcka lampan så man slipper se den tomma hundsängen. Man klarar dagen men det värsta är att veta att det aldrig kommer bli som förut igen..
Jag har försökt hitta en lösning, en lösning på mitt liv. Lösningen hur man klarar ett liv utan ens bästa vän mn egnat alla dagar med.
Livet är som ett sovrum, ett sovrum med full inredning. Om du tar bort sängen från sovrummet så måst du sätta in en ny säng för annars blir inte rummet fullt, om du tar bort hunden från livet måste du fylla igen hålet med något nytt, även om det aldrig erätter vad som funnits där tidigare så fyller det igen hålet, en dålig mobil är bättre än ingen inte sant?
Och varför då så många människor klarar att leva livet så bra utan hund, dom har fyllt igen hålet, inget kommer fylla i hålet så bra som hundar men att hitta det där som fyller igen och håller en hel är lösningen. Med bara 3 hjul på bilen kommer man ingenstanns, för att kunna fortsätta på vägen mot mål behövs ett helt liv!
En kompis som precis går igenom samma sak som vi sa till mig "Det kanske inte är meningen att allt ska vara för evigt, detta kanske bara är en hållplats påväg mot mål" och tänker jag tillbaka så var detta inget val, det hade omjligt kunnat vara för evigt. Det var en hållplats och nu är det dax att fylla igen luckan i livet och fortsätta framåt!
Det är dax att se allt vi gått igenom som något jag redan gjort, något jag redan varit med om istället för något som jag inte längre kommer uppleva, det är dax att acceptera vad som hänt, gå vidare och ta nästa steg i livet istället för att gråta över historien. Igår var histoia, historian stor i en bok i skolan och vi kommer aldrig kunna ändra vad som står i den, imorgon är framtiden, framtiden som ingen vet något om, imorgon kan vi börja på något nytt.
Nothing goes as plan, Everything will break, People say goodbye, In their own special way
Cry a river, build a bridge and get over it!
It`s time to turn your back to history
